Riksidrottsförbundets, svensk fotbolls, svensk ishockeys och arbetsgivaralliansens samlade bedömning är att idrotten har varit berättigade till, och uppfyllt kraven och syftet för att få stöd från Tillväxtverket. Vi känner stor förvåning över de återkrav som nu drabbat klubbarna.
Syftet med stödet för korttidsarbete har varit att rädda arbetstillfällen under coronapandemin. Elitidrottens gemensamma bild är att fler aktörer än näringslivet skulle få del av stöd under pandemin, även idrotten. Avsikten med stödet var att rädda arbetstillfällen i en tid då staten stängt ner mångas möjligheter till intjäningsförmåga. Elitidrotten är en mycket stor arbetsgivare.
Korttidsstödet delades ut med följande kriterier, som elitidrotten anser sig kvalificera sig för:
– Arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter
– De ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll
– De ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och
– Arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.
Vår gemensamma bedömning är att samtliga klubbar varit berättigade till, och uppfyllt kraven för, stödet från Tillväxtverket. Inte nog med att pandemin i sig får anses som en tillfällig kris – våra verksamheter blev under pandemin till stor del helt nedstängda för betalande publik vilket gör att krisen fick en enorm påverkan på den här typen av evenemangsrörelse.
När Tillväxtverket i efterhand granskar de utbetalda stöden och beslutat att elitidrottsföreningar är återbetalningsskyldiga är det uppenbart att Tillväxtverket enbart använt ”vanliga” företag för att jämföra elitidrotten med när de bedömer deras rätt till stöd. Tillväxtverket har missat vad en idrottsförening jobbar med och efter vilka premisser verksamheten bedrivs.
Det är tydligt att Tillväxtverkets tolkning är att stödet bara ska ges till vinstdrivande verksamheter. Elitidrotten anser att stödet ska träffa alla långsiktigt hållbara verksamheter, även idrotten. Det vill säga att företag och organisationer som inte har aktieutdelning, utan som återinvesterar i verksamheten också bör ha rätt till stöd. När en av våra elitidrottsklubbar gör ett positivt resultat så återinvesteras överskottet i verksamheten, vilket gör att man under flera år kan göra ett minusresultat, för att sedan vid vinst återinvestera den i verksamheten, till skillnad från vinstdrivande bolag som har syftet att generera vinst varje år. Med denna modell har flera av våra klubbar varit långsiktigt hållbara i över hundra år.
Vi anser att Tillväxtverket inte tagit hänsyn till idrottens särart utan bara har gjort en jämförelse med villkoren för ett ”vanligt” företag inom näringslivet. Vi anser att Tillväxtverket ska ta hänsyn till idrottens särart, vilket görs inom en rad andra rättsliga områden i förhållande till gällande lagregler. Idrottens särart är till och med ett erkänt koncept inom EU:s domstolar.
Tillväxtverket borde därför ha jämfört idrottsklubbar med andra idrottsklubbar, utifrån idrottens mål och syfte, vid sin bedömning om klubbarna har rätt till stöd, vilket är fullt möjligt enligt lagen om korttidsstöd. En jämförelse med det typiska aktiebolaget som har ett vinstdrivande syfte blir inte rättvisande. Tillväxtverket hävdar att ett företag som inte genererar vinster inte är hållbart. Det gäller INTE för elitidrotten, vilket många klubbars över hundraåriga existens visar.
Att neka elitidrottsföreningar stöd i efterhand med motiveringen att de inte är långsiktigt hållbara för att de inte genererar stora vinster är fel. Det gör inte elitidrottsföreningar till en sämre arbetsgivare. Vi upplever inte heller att det har varit syftet med lagstiftningen och politikerna lovade under pandemin att även elitidrottsföreningar skulle ha rätt att få stöd.
Det är tydligt att elitidrottsföreningars verksamhet inte ser ut som Tillväxtverket förväntar sig. Men, stödet är till för att kunna överleva en kris och slippa säga upp personal, vilket stödet faktiskt också bidragit till för idrottsverksamheterna.
Svensk elitidrott är en viktig faktor för det svenska samhället och en stark och långsiktigt hållbar arbetsgivare. Vi bidrar med arbetstillfällen, skatter och statliga inkomster, för att inte tala om de betydande samhällsvärden vi skapar.
Vi anser oss inte bara uppfylla kraven för stödet, vi anser oss också ha rätt till det stöd som utlovades.
Björn Eriksson och Stefan Berg, Riksidrottsförbundet
Karl-Erik Nilsson och Håkan Sjöstrand, Svenska Fotbollförbundet
Anders Larsson och Johan Stark, Svenska Ishockeyförbundet
Simon Åström och Mats Enquist, Föreningen Svensk Elitfotboll
Annika Grälls och Tomas Hoszek, Elitfotboll Dam
Roger Ekström och Jenny Silfverstrand, Svenska Hockeyligan
Niclas Fröberg och Gabriel Monidelle, Hockeyallsvenskan
Agne Bengtsson och Angelica Lindeberg, Svenska Spel Damhockeyliga
Hans-Göran Elo, Arbetsgivaralliansen