Sofia Reideborn är sedan årsskiftet ny krönikör i Magasinet Hockey.
Här följer ett utdrag av hennes första krönika som publicerades i Magasinet Hockey 9-2021.
Vad är det första som kommer upp i ditt huvud när du hör ordet damhockey?
För mig och för många andra under de senaste åren har det kommit att förknippas med offermentalitet, gnäll och noll självrannsakan.
Resurser och förutsättningar är två begrepp som används flitigt av diverse damhockeyspelare. Och motståndet mot denna illusion och att det på fullaste allvar skulle handla om just det är nästintill obefintligt.
Varför? Just för att offerkoftan är så pass ingrodd på dessa idrottsutövare att de inte får kritiseras.
”Bättre förutsättningar och resurser kommer göra damhockeyn bättre” har vi hört lika många gånger som Stefan Löfven sagt ”det är oacceptabelt” under hans mandatperiod.
Med andra ord för många gånger för att hålla räkningen.
Att resurser och förutsättningar på något magiskt sätt skulle trilla ner från himlen och göra underverk för svensk damhockey är både lögn och ett sätt att ta bort ansvaret från spelarna själva. För att anledningen till att Damkronorna degraderats till B-VM och svensk damishockeys uteblivna utveckling de senaste åren, handlar inte om de nästintill obefintliga lönerna eller deras förutsättningar. Utan det faktum att man aldrig tagit eget ansvar för sin egen utveckling.
Det är alltid lättare att skuldbelägga någon annan och mena på att problematiken ligger någon annanstans än där den faktiskt ligger.
Problemet blir bara att man ”löser” problem som i verkligheten inte existerar och resultat och utveckling uteblir.
SDHL har idag över 100 importer i ligan. Under mina år i SDHL spelade jag i ett lag som fick mest kritik för antalet importer. Jag har sett många spelare komma hit och leva som min storebror gör i KHL utan miljonlönen. Många av dom som kommer hit har hockeyn som den enda sysselsättningen i Sverige men tar inte chansen att träna extra. Bara för att tiden finns behöver inte viljan finnas. Så vad är det då som driver spelarna att gapa efter samma liv som herrarna? Inte kan det vara chansen att träna extra. För när den chansen finns är det viktigare att gå och äta brunch och fika än att lägga ner det extra jobbet för att utveckla sig själv och driva på de yngre spelarna i sin omgivning.
Prenumerera på Magasinet Hockey:
https://www.agrenshusetshop.se/magasinet-hockey/