Han har blivit världsmästare och han blev det på hemmaplan.
För Nicklas Danielsson är det hans största ögonblick som hockeyspelare – och någonting som han alltid kommer att bära med sig.
– Först är det en pojkdröm att få spela i Tre Kronor och när man sedan får vinna VM-guld på hemmaplan är det få förunnat att få uppleva. Jag är stolt, glad och tacksam över det, säger Danielsson.

Nicklas Danielsson är född i Vaksala, Uppsala och i tidig ålder gjorde han sig bekant med hockeyn.
– Man kan säga att jag växte upp med hockeyn. Pappa Patrik var målvakt i Almtuna och jag fick ofta följa med på träningarna, vara med i omklädningsrummet. Jag var alltid på hemmamatcherna och någon gång fick jag också följa med på bortamatcher, jag trivdes verkligen i hallen, säger Nicklas som under sina ungdomsår var väldigt flitig och aktiv när det om till idrottande:
– Jag älskade bollsporter, och gör det fortfarande. Förutom hockey så spelade jag fotboll, tennis, pingis, bandy och golf, på fritiden blev det också mycket spelande med kompisar, badminton spelade vi ofta då förutom alla andra idrotter jag räknade upp.
Vilka av de övriga idrotterna höll du på med längst upp i åren?
– Bandy och tennis var upp till typ 12 år, fotboll ytterligare några år. Men sedan gick det inte att kombinera längre utan det blev hockey för hela slanten?
Hur var du i fotboll?
– Jag var rätt okay, klart duglig. De avslutande åren stod jag faktiskt i mål, och det var roligt.

Men hockey blev det för Nicklas och under årens lopp har han varit med om massor av saker. Han har spelat i SHL med tre olika klubbar, han har spelat i Schweiz och Tjeckien.
– Debuten i Elitserien, som det hette då, kommer jag väl ihåg. Det var borta mot Malmö och i mitt första byte blev jag utvisad för hakning. Jag fick sitta i utvisningsbåset i 20 sekunder, sedan gjorde Juha Riihijärvi mål för Malmö, säger Nicklas innan vi går vidare till ämnet tränare och den eller de som han tycker har varit bäst:
– Jag gillar Ulf Samuelsson som jag hade i MODO. Han är proffsig, har koll på läget. Duktig coach, sedan tycker jag också att han var bra på det personliga planet, han var bra med människan bakom utrustningen.
Vi vänder på det – tränare du kommit mindre bra överens med?
– Jag har inte haft något problem på det sättet. Visst har jag haft tränare som varit mindre bra, där det inte blivit några framgångar resultatmässigt.
Vilka har betytt mest för dig under alla år?
– Familjen, givetvis med pappa i spetsen. Sedan skulle jag också säga att personer som ”Challe” Berglund, Andreas Johansson, Pär Mårts på ett eller annat sätt betytt mycket för mig.

Nicklas har haft flera säsonger där han producerat rikligt med mål och poäng. Under två säsonger i MODO han totalt 42 mål och 99 poäng och det tillskriver han till stor del Niklas Sundström.
– ”Susse” var galet bra, snacka om en spelare som har blick för spelet. Han håller jag verkligen högt.
Andra spelare som du kan sortera in under kategorin bästa du spelat med?
– Det finns några att plocka fram. Bröderna Sedin i VM 2013 exempelvis, de var ruggigt bra i den turneringen. Jag spelade med Zdeno Chara i Prag och fick på alla sätt se hans storhet. Marcus Ragnarsson måste jag också nämna, och sist men inte minst Nicklas Bäckström som är en världsspelare.
Bästa du mött?
– Crosby och Ovechkin är två hyggliga spelare måste man väl säga, säger Nicklas med ett skratt men konstaterar sedan att det finns en spelare som är ännu bättre:
– ”Foppa” är nummer ett. Han var ruggigt bra, kunde på egen hand vinna matcher.

När vi sedan pratar om värsta motståndare så kommer vi in på ett intressant ämne – och vi kommer in på spelartyper som inte finns i dagens hockey.
– Andreas Jämtin och Per Ledin var jobbiga att möta. De gjorde det bra för HV71. Som sagt jobbiga, de åkte runt och tjafsade mycket, kröp under skinnet på motståndarna. De spelade en roll som var guld värd för sitt lag och numera finns det inte den typen av spelare, säger Nicklas.
Ditt värsta hockeyminne?
– Jag skulle nog säga att det är när jag drog hälsenan. Det var tufft. Jobbigt att ta sig tillbaka, jag körde rehab runt sex månader och det var tufft mentalt.
Bästa hockeyminnet?
– Enkelt – VM-guldet 2013. Först är det en pojkdröm att få spela i Tre Kronor och när man sedan får vinna VM-guld på hemmaplan är det få förunnat att få uppleva. Jag är stolt, glad och tacksam över det.
Andra händelser du alltid kommer bära med dig?
– Elitseriedebuten är en sådan sak. Min första landskamp med Tre Kronor är en annan. Det var i Prag mot Tjeckien i ryska turneringen Channel One Cup.

2003 draftades Nicklas av Vancouver Canucks. Han valdes i den femte rundan, som totalt spelare nummer 160. Men någon karriär i Nordamerika har det inte blivit.
– Efter draften ville Canucks ha mig över på campen men Brynäs sa nej. Jag accepterade det men visst var det samtidigt lite tråkigt. Det hade varit kul att testa på en sådan sak, mäta sig med de andra spelarna i organisationen.
Hade du något drömyrke som barn?
– Mamma och pappa har berättat att jag sa att jag skulle bli hockeyspelare i Philadelphia Flyers. Varför jag var inne på det vet jag inte. Kanske berodde det på att jag hade en snuttefilt med en puck. Varje gång mamma och pappa hörde pucken i golvet visste de att jag hade somnat, säger Nicklas skrattande och fortsätter:
– Men jag pratade aldrig om att bli brandman, polis eller så. Det var hockey som gällde.
Vi spekulerar lite, om det inte blivit hockey, vad tror du att du hade gjort nu?
– Säljare av något slag. Jag gillar att prata så det känns som att det är ett passande yrke.
Vilken egenskap som någon annan har eller haft skulle du gärna sett funnits i din repertoar?
– Ska jag ta från en av de jag spelat med så blir det Bäckströms spelsinne.

När vi nu skriver 2021 så kan Nicklas blicka tillbaka på en säsong som på flera sätt har varit speciell. Nicklas och Brynäs har haft en tuff säsong.
– Det var riktigt tungt första halvan. Vi har varit hårt skadedrabbat och sedan har också Covid-19 tagit mycket på oss. Men samtidigt är det inte några bortförklaringar, vi har inte presterat tillräckligt bra, men vi har höjt oss och så hoppas jag det ska fortsätta.
Personligen?
– Upp och ned. Tycker jag lidit mycket av att vi under hösten inte matchade regelbundet, jag hittade inte rytmen. Men det är samma sak som med laget, jag hoppas att min bästa del av säsongen ligger i framtiden.

FAKTA NICKLAS DANIELSSON
Ålder: 36.
Födelseort: Uppsala.
Position: Forward.
Moderklubb: Almtuna IS.
Klubbar under karriären som spelare: VIK Hockey Ungdom, Brynäs IF, Djurgårdens IF, MODO Hockey, SC Bern, HC Lev Praha, Rapperswil-Jona Lakers, Lausanne HC.
Meriter: VM-guld, VM-brons, SM-silver.
Övrigt: Bäst plus/minusstatistik i Elitserien 2011/12 (+26).
Landskamper: 78 A, 33 J.
Drömfemman som han spelat med och med honom själv på forwardspositionen: Jacob Markström – Zdeno Chara, Marcus Ragnarsson – Nicklas Danielsson, Niklas Sundström, Nicklas Bäckström.