Vilka siffror förknippar man allra mest med Håkan Loob?
5 och 12, de tröjnummer han använde.
76 för det fantastiska poängrekord han satte i Elitserien 1982/1983.
50 för det antal mål han gjorde under en och samma säsong i NHL. Drömgränsen som ingen annan svensk nått.
Håkan Loob, gotlänningen, som både på och utanför isen är en av svensk hockeys allra största.
TEXT: PATRICK EDLUND.
Han tog sina första skridskoskär på utomhusrinken på Bogevallen i Slite på Gotland.
Det skulle bli större och finare arenor i framtiden för Håkan Loob.
Gotlänningen är en av svensk hockeys stora spelare genom tiderna, men också en av de stora ledarna.
Håkan Loob har glatt den svenska hockeypubliken otaliga gånger. Men fakta är att han hade kunnat tillhöra Estland. Under andra världskriget flydde Håkans farmor och farfar, med sina fyra barn, däribland Håkans pappa Paul, från Estland och hamnade på Gotland.
Sommaren 1960 föddes Håkan Loob, då blev han den tredje sonen i en brödraskara om tre som senare skulle bli fyra. Under uppväxten, och då inte minst på Bogevallen, spenderade Håkan massor av tid med de äldre bröderna Peter och Anders, och Håkan har många gånger berättat om att det gick hett till, att han som yngst fick lära sig att tåla men att det också var oerhört lärorikt. Sin A-lagsdebut i moderklubben gjorde Håkan som 15-åring och när det var dags att lämna Gotland blev destinationen Karlskrona. Håkan gick då i brorsan Peters fotspår och i Karlskrona spelade Håkan två säsonger där han gjorde mål i massor och blev intressant för landets elitklubbar. Det var också i Karlskrona som Håkan träffade sin blivande, och nuvarande fru Marie. När Håkan lämnade Karlskrona pratades det först om Djurgården men han fick nobben av dem och istället blev det Karlstad och Färjestad.
Redan under sin andra säsong i Färjestad blev det SM-guld och ytterligare två säsonger senare var det dags för hans fantastiska poängrekord. På 36 matcher gjorde Håkan 42 mål och 34 assists. Femman med brorsan Peter på backen tillsammans med Tommy Samuelsson, och kedjekamraterna Janne Ingman och Thomas Rundqvist är en formation som Håkan menar är en av de bästa han någonsin spelat i. Samuelsson och Rundqvist är två personer som Håkan varit tillsammans med under i stort sett hela sin elitkarriär, två personer som han värdesätter högt både som kompisar men också till professionen. För att återgå till rekordsäsongen fortsatte Håkan att producera i slutspelet. Tio mål och fyra assists blev det på åtta slutspelsmatcher, men inte något guldfirande. I en på flera sätt hård finalserie mot Djurgården förlorade Färjestad. På isen uppvaktades Håkan hårt och från läktaren var glosorna många.
Efter rekordsäsongen flyttade Håkan till NHL och Calgary Flames där han under sin femte säsong nådde den magiska gränsen 50 mål. Säsongen därpå blev han också Stanley Cup-mästare och det blev slutet på NHL-karriären eftersom han redan bestämt sig för att återvända till Sverige och Färjestad. Tillbaka i Färjestad fortsatte han på samma sätt som tidigare. Håkan producerade mål och poäng i massor och två säsonger i rad tilldelades han Guldhjälmen. Våren 1996 var Håkans spelarkarriär över och direkt klev han in i rollen som ledare i Färjestad. Där skulle han i olika roller vara verksam i 21 år. Under dessa år vann Färjestad sex SM-guld och spelade final vid ytterligare fem tillfällen. Det gör Håkan också till en av de stora ledarna i svensk hockey.
Även i Tre Kronor har Håkan också firat stora triumfer, och gjort viktiga mål. Totalt gjorde Håkan 134 matcher med Tre Kronor och under dessa blev det 50 mål. Den första mästerskapstiteln kom i Wien 1987 när Tre Kronor för första gången på 25 år vann guld. Håkan hade stor del i det guldet. I slutspelsmatchen mot Tjeckoslovakien kvitterade Håkan till 3–3 med 39 sekunder kvar. Bara det i sig innebar en hjälteroll och den blir inte direkt mindre av att det var hans tredje mål i matchen. Det är också Håkan som passar fram till det klassiska 2–2-målet mot Sovjet i matchen därpå. Håkan blev också världsmästare 1991 men den triumf med Tre Kronor han värdesätter högst är OS-guldet i Lillehammer. I det ögonblicket blev Håkan också medlem i IIHF Triple Gold Club.
Håkan Loob är en av de stora i svensk hockey. Hans meritlista talar sitt tydliga språk. Hans personlighet likaså. En vinnarinstinkt i alla lägen som också smittade av sig på omgivningen. Giftigheten i det offensiva spelet, i avslutsmomentet är det få, om ens någon, som kunnat matcha. Inte för inte har han ett poängrekord i Elitserien, och är fortfarande, 30 år efter att han avslutade spelarkarriären, ende svenske spelaren som gjort 50 mål under en och samma NHL-säsong. Spelaren med nummer 5 på ryggen dominerade i många år den nationella scenen, med nummer 12 på ryggen nådde han också framgångar på den internationella scenen.
Fakta Håkan Loob
Född: 3 juli 1960, Visby.
Moderklubb: IK Graip.
Övriga klubbar: Roma IF, Karlskrona IK, Färjestad BK, Calgary Flames.
Landskamper: 134 A, 5 B, 32 J.
Mästerskapsguld: OS 1994. VM 1987, 1991. EM 1990. Stanley Cup 1989. SM 1981.